Vatten, el och material till Afrika
"The smiling coast"
Det började med en semesterresa till Gambia, när man såg deras behov av hjälp i deras fattigdom. Vi fick en fin kontakt med våran guide, Musa Cham, som har bott några år i Sverige och som kan prata svenska. Musa hade en hjälporganisation sen tidigare i Gambia då han sett deras lidande och velat hjälpa sitt folk. Men med brist på resurser har det varit svårt. Allt vi skickar går via Musa då han vet vart nöden är som störst och vart hjälpen kommer till mest användning. Han har kört runt oss i hela Gambia och grannlandet Senigal och visat oss den fattigare byn efter den andra. Gambia drabbades hårt när Ebola härjade i Afrika. Landet blev aldrig drabbat direkt själv, men på grund av att landet lever på turismen så drabbades hela landet och folket fick det svårt ekonomiskt.
En som har en bra lön tjänar 3000 Dalasi och det motsvarar ca 600 kr kronor i månaden. Och bensin och mat är lika dyrt som här i Sverige.
Vi har även besökt många sjukhus och BB i Gambia och vi förundras hur mycket de ändå kan göra utan några resurser. Saknad av antibiotika, smärtstillande, undersökning- och operationsmöjligheter är stor.
Sukuta Healt Center är ett BB och ett sjukhus där behovet av hjälp är stort. De har ca 2000- 2500 förlossningar per år och enbart 6 bäddar där mammorna får vila ut efter sin förlossning. De får bara stanna kvar ca 4-6 timmar, för sen måste de gå hem pga plastbrist.
Och till skillnad mot Sverige så är komplikationerna enorma! Dödligheten för mor och barn är stora. Den största orsaken till detta är att många av kvinnorna är omskurna och har därmed svåra förlossningar och eftervården är minimal.
På detta ställe i Sukuta så har de ingen möjlighet till kejsarsnitt och måste åka en lång bit bort till ett större sjukhus och många klarar inte av resan. I Sukuta har de ca 18 förlossningar per dag och därmed svårt med platser. De får föda på en hård säng/ bår utan ens ett lakarn på. Men glädjen är stor att numer se några sjukhussängar som människor från Sverige har skänkt! Deras tacksamhet är så stor!
En stor önskan de har är att få förlossningssängar och bord då saknaden av förlossningssängar är stora. I Sukuta där byggnaderna är väldigt enkla, slitna och med väldigt lite material, får även barnen komma för att få vaccinationer som dokumenteras på en bit av papper.
Chamen är en annan liten by - som är Musas hemby - och som han har speciellt i sitt hjärta. Det är ca 25 mil in i landet med ca 3000 invånare. För att kunna försörja sig själva har han startat en stor trädgård där de odlar grönsaker.
Tack vare bidrag från Sverige har de kunnat gräva vattenbrunnar och fått olika fröer och olika vertygsredskap för att kunna möjliggöra deras matförsörjning för hela byn.
Här finns det även en enkel vårdcentral. Första gången vi besökte vårdcentralen i Chamen fanns det varken el eller vatten. De skötte hela sin verksamhet utan bådadera.
På denna vårdcentral föds det många barn per år. Tänk vilket jobb utan el och vatten! De använde en fotogenlampa vid förlossningarna på natten och fick ha vatten i en hink bredvid.
Här har vi tack vare bidrag från er kunnat hjälpa till så att de nu har fått solceller som försörjer elförbrukningen. Och därmed har de också kunnat få användning för sitt labb. Vi har även kunnat bidragit med nya vattenreservoarer så de har tillgång till rent vatten som de kan hämta ute på gården enkelt.
Tänk vad så lite som el och vatten underlättar deras och patienternas situation, vård och hälsa! Men trots deras fattigdom så slås man över deras glädje och kärlek mitt i all misär de lever i. Man välkomnas med öppna armar och de delar med sig av det lilla de har.